Knas har snart varit borta i 2 dygn. Jag har målat upp det ena skräckscenariot efter det andra om allt som kan ha hänt. Det gör inte saken bättre direkt. Det gör rent ont att tänka på det. Och jag har letat, gått långa rundor och ropat, både själv och tillsammans med Sune och nu även lagt lappar i grannarnas brevlådor. Jag vet att katter kan försvinna iväg på walk about ibland men han kan ju också vara skadad eller inlåst... Både Sixten (när han levde) och Sune har varit borta några dagar till min stora oro och förtvivlan. Men de var äldre än vad Knas är. Han fyller ju 1 år den 17 april.
Håll tummarna. Jag orkar faktiskt inte mista Knas.